tisdag 26 oktober 2010

******SKATAN EVA,FOR FÖRBI********

Roligt att du kikade in.Var ett tag sedan,fast jag håller ett litet öga på dig,mellan varven.
Snön är borta,kvar är frostnätter och hala vägbanor,men det kan vara nog så illa,när man ska ut och fara,till och från jobbet.
I helgen som gick,var det dax för ett litet Födelsekalas för Ewan.
Jag räknar ju ned,till min 55-års dag,som infaller på fredag.
"Sjömannen" och hans son Jakob,for till Norge.
Visit hos dom 2 barnen som bosatt sig där.
Ewan ensam hemma.
Passade då på,att hålla kalas för mina barn.
Minsta barnbarnet Julia,fyllde 1 år,den 21:e.
Två flugor i en smäll,så vi firade våra dagar tillsammans.
En trevlig kväll.
Lite konstig känsla ,att fylla 55 år.....aningen skrämmande........sista tiden,har jag haft mycket funderingar runt döden.
Skrämmer mig inte,men en konstig känsla av meningslöshet.....kan inte riktigt förklara och har ingen som jag kan anförtro och våga prata med........
Har gjort trevande försök,att anförtro mig,åt min Käre Man.........han bara skrattar och tycker jag är dum!
Tja.....han kanske har rätt,va vet jag?

Dax att gå på 3 jobbnätter inatt.
Röran och kaoset,som varit på jobbet under hösten,börjar lätta och det verkar lovande.

Nu ska Ewan ge sej ut och hämta lite ved(ja,nu äntligen,har jag ved,Skogsnuvan).
Tända en brasa och njuta en stund,i soffan,framför TV:n..........
Ha en skön Tisdagskväll därute!
Ciao!

2 kommentarer:

  1. Hej igen! Jo att karlar inte vill prata om döden är nog mer vanligt än ovanligt. De är ännu räddare att tänka tanken på det ofrånkomliga än vi. Själv var jag väldigt rädd när jag hade barnen små men inte numera. Och den dödsångest som fanns kvar försvann när min bästa vän Margith dog och jag fick vara med om det. Vad jag rädd för är det som för fram till döden. Alltså om man blir långvarigt sjuk, får slaganfall och blir sittande år ut och år in utan att kunna prata t ex, eller får det väldigt jobbigt med smärta eller demens. Ja, det finns mycket att vara rädd för men man kan inte mer än leva tills man dör och då är det bäst att passa på när man nu LEVER.
    GRATTIS i förskott !!! (jag är glömsk och kanske så inte kommer ihåg så det är bäst att passa på) Ha nu en riktigt trevlig fredag trots att du firat den i förskott.

    Kramar!
    /Skatan
    PS Det är väldigt svårt att kommentera här. Mitt Openid kunde inte verifieras och när jag så valde Wordpress gick inte heller det ... nu skall jag se om det finns anonym att välja på

    SvaraRadera
  2. Ska du säga unga flickan bara 55. Grattis föresten. Nu när jag var sjuk i Harpesten kunde jag inte låta bli att fundera lite över döden. Den skrämmer mig inte men att bli liggande sjuk och helt beroende av andra skrämmer mig oerhört. Därför slutade jag jobba i förtid. För att hinna och orka leva medan jag kunde. Att jag skulle börja med att vara sjuk kändes du inte bra men man får ta nya tag så man kan bara göra det som du skrev Lev Idag. Tur att vi har ved fast det är ett elände att hämta den och elda och bära ut askan. puuuuu

    SvaraRadera